Det är väl inte konstigt att man blir lite nedstämd när man hoppas på något som inte inträffar. När man har stora förhoppningar och verkligen hoppas på att det ska ordna upp sig men så gör de inte det, så det blir att man oroar sig helt i onödan. Då är det väl inte så konstigt att man inte riktigt vet hur man ska göra, hur man ska kunna få det som man vill. För att allting bara verkar bli väldigt jobbigt. Men man får helt enkelt bara tänka så att om det inte blir av så är det kanske inte meningen. Se det positiva istället för det negativa och fortsätta att fokusera på det snarare än på så värst mycket annat. Så märker man av att möjligheterna för det är körda. Inser att man glömde att göra något och även att det då är försent. Sen är väl åldern bara en siffra men det är ändå någonting som bör vara av viss vikt för en.