Saker som man inte alls behöver vara nervös över egentligen men som man ändå blir det över. För att man vet att det är en så pass stor förändring och att man inte riktigt vet hur man ska hantera det. Och jag tycker ändå att det är ganska svårt att våga kliva utanför sin bekvämlighetszon. Även om man vet att det kan bli bra, till och med ännu bättre, men risken finns där och man är rädd för att hoppa. Dock är det lite som med bungyjump, i livet, att man står där och är rädd och fallet är läskigt men samtidigt häftigt och när man väl är nere på marken igen så har man så mycket mer energi, är glad och känner sig otroligt stärkt.