Vissa dagar börjar dåligt redan från början och så finns det ingen riktig vettig anledning för en att fortsätta dem. När man bara vill gå hem och krypa ner under täcket och sen stanna där i flera dagar. När man vill krypa ner och stanna tills allting blir bättre. Men så vet man att det inte kommer att bli bättre. Att det inte finns någonting man kan göra för att det ska bli bättre utan att det kommer att fortsätta vara som det är. Ingenting som kan förbättra eller förändra det till varken det bättre utan det kommer att fortsätta nedåt i en nedåtgående spiral.